Intervju Mark Boot
I CPB:s motorcykelutställningslokal och verkstad står kopparna till Mark Boot (18) bokstavligen staplade i rader. CPB motors från Bergh-Haamstede är inte bara en sponsor för den unge själlänningen, för här är det pappa Eddie som styr! MX-buggen har nu tagit tag i Boot-familjen. Mark själv kunde enligt uppgift tävla på en cykel innan han hann cykla, när han var tre och ett halvt. Vi vet inte hur läget är med cykling, men Mark kan säkert tävla snabbt. Speciellt i sanden!
Kommer du att vara vid starten på söndag under det årliga julkorset i Stekene (Belgien) på en runda som du måste ligga ner?
Mark Boot: Den där lösa ytan på ett endagslopp är verkligen väldigt tilltalande! Säg bara majskorsarna. Julkorset är alltid väldigt roligt, det var därför vi ville göra det i år igen. Det har också varit sedan mini-GP i Lierop som jag har ridit. Det är ganska lång tid för oss. Och jag måste säga att jag längtar efter att komma in i det igen!
Under 3-timmarstävlingen i Axel i slutet av oktober kom du tvåa efter Jurgen Wybo, en trevlig upplevelse?
Mark Boot: Ja, riktigt bra, tävlingen var välorganiserad för övrigt. Naturligtvis ville jag vara i det bästa laget som möjligt, (skratt) men det visade sig inte vara så enkelt. Jag kände Glenn Van Vugt från när han red i KNMV som ungdomslag. Så det var bra och sedan lades Jordi Van de Wiele till. Jo, Jordi är också snabb, men han kan ibland vara hänsynslös! När den gick sönder och jag var tvungen att sätta mig på cykeln i kallt väder... var det mindre. Ett sådant uthållighetslopp är också väldigt roligt att göra.
Du tävlade inte så ofta i Nederländerna den här säsongen. Du är förmodligen mer känd i Belgien än i Nederländerna?
Mark Boot: Du kan uttrycka det så. Jag kände inte för att köra bil i Nederländerna. Visst spelar det roll överallt om man har mycket pengar för att köpa det bästa materialet och så, men jag tycker att stämningen under ONKs är så uppblåst. Det är lugnare i Belgien. Det finns också mycket toppmaterial i starten för ett belgiskt mästerskap, ändå är stämningen i Belgien vänlig. Dessutom träffar jag några killar som jag red med när jag var yngre. Jag gillar det på det sättet.
Du började säsongen med en överraskning: seger i den första Radson MX2 Trophy i Beervelde?
Mark Boot: Ja, det där sandbrottet i Beervelde var också perfekt för mig. Som sagt, jag växte upp på den sortens sandiga yta! Att börja som ledare för mästerskapet medförde en del press. Särskilt andra halvan av säsongen var något nedslående. Jag hade ibland otur, punktering, mekaniska problem också, och jag hade också lite problem med mig själv, vilket gjorde att jag missade mina starter. Om det inte är rätt mellan dina öron kan du inte prestera. Det kunde ha varit mer än den där sjätte platsen i slutställningen i det belgiska mästerskapet. Även om jag särskilt behöver bli snabbare på hårda banor. Pojkar som Nick Triest och Jeremy Delincé har åkt på den typen av banor från tidig ålder och det märks.
Kommer vi att se dig igen i Belgien 2010?
Mark Boot: Det är sant, vi ska åka VMCF igen, kombinerat med BC-tävlingarna. I VMCF brukar man också få åka på lördagar och det är en utmärkt träning. Jag känner också att jag har gjort framsteg på hårda spår. Nu gäller det att behålla det förtroendet på cykeln. Det är så ofta i våra huvuden!
Du har ett bra meritlista, inklusive den holländska titeln 85cc (2006). Synd att du inte kunde visa det internationellt?
Mark Boot: 2006 deltog jag, på inrådan av Harry och Stefan Everts, i världsmästerskapen i 85cc för juniorer i Finland. En serie fyllde jag 11 årde och det var inte dåligt eftersom jag hade väldigt lite internationell erfarenhet! Du vet, vi har ingen stor sponsor eller så. Jag är inte heller i ett lag och då är det helt enkelt omöjligt att göra internationella lopp. Min pappa har redan gjort mycket för cross country. Det är inte annorlunda nu, förresten. Vi gör båda ett jobb vid sidan av: en pappersrutt. Motorcykelaffären måste också köras när du är bortrest och reser. Om vi ska ta emot allt det där måste man rekrytera många människor varje gång...
Motocross nämns ibland i lokaltidningen (tidningen Provincial Zeeuws). Hur är populariteten för MX hos dig?
Mark Boot: Ja, det stämmer, vi har en bra reporter i Herman Heuvink. Han skriver också ofta om sidvagnsmotocross. Tyvärr kan jag inte kalla det ett MX-paradis här! Alla i byn vet att jag går över, men det är inte som i Flandern. Stora matfestivaler, supporterklubbar, det har vi inget av här. Här är det fotboll som gäller. I grundskolan var det alltid mycket roligt med motocross. Som: ja, det kommer att lösa sig. Sätt dig definitivt ner och accelerera. Det var inte förrän på gymnasiet när barn började pyssla med mopeder som några av dem tyckte att det var lite coolt. Åh ja...
Vill du tacka någon annan?
Mark Boot: Först och främst tänker jag på min far. Han finns alltid där för mig och han ser till att min cykel går som en raket! Självklart också min mamma, min syster och min flickvän. Och även alla människor som stöttar mig.
Kreditbilder: CDS
Dina reaktioner